One word for three days
Så var man hemma igen då. Efter att ha packat och packat om väskan ett antal gånger, åkte jag, mamma och bror och hämtade kompisen, och sen åkte vi till stugan.
Det finns ett ord som beskriver hela vår helg däruppe. Regn. Det regnade.Och regnade. Och sedan kom det lite mer regn. Så sjukt tråkigt. Men vi hade väl det rätt bra ändå, min dator blev en livräddare och vi såg på film i stort sett dygnet runt. Med vissa avbrott, som för mat, tex. Skäms lite över mig själv när jag säger att jag inte tagit ett enda kort där uppe, men jag skyller på regnet.
Sedan lyckades jag skriva lite med. Fortsätter en hel del på Unreasonable and Irrevocable, eftersom jag har som mål att den ska vara färdigskriven när skolan börjar. Målet är också att den ska nå över 100 sidor. Just nu, ligger den på ca. 60, så det är en bit kvar. Men det känns som om båda mina mål kommer lyckas.
Ett litet utdrag:
Efter att jag fått min nyfikenhet stillad, försjönk vi båda i en lugn tystnad. Vi satte på ytterligare en film, men jag tror inte någon av oss egentligen tittade på den. Filmen var en illusion för att dölja hur mycket vi båda hade att tänka på. Jag kunde inte låta bli, min vana trogen, att skjuta undan det jag nyss fått veta och istället fundera lite över Kevin och Drew. Vad gjorde de egentligen? Min nyfikenhet hade alltid fått människor runt mig att skaka på huvudet, samtidigt som den fick mig att bli rastlös över alla saker jag inte visste. Det riktigt kliade i mig över att få veta vad de gjorde. Samtidigt visste jag ju att det var deras ensak, vad de gjorde på sina kvällar ute, fria från Cloe och mig. Jag suckade tyst för mig själv, och Cloe gav mig en blick. Tydligen var jag mer högljudd än jag trodde. Jag sköt undan resten av tankarna för en stund och försökte koncentrera mig på filmen. Det fungerade inte, snart var de tillbaka med oroväckande fart. De virvlade runt, gjorde mig förvirrad. Allt som hänt, alla minnesbilder flöt runt som ett gigantiskt bildspel inuti mitt huvud, när jag försökte få ordning på det som hänt och det som skulle hända.
Ska väl leka lite med olika saker på datorn ikväll, kanske några fler sidor på någon novell, eller något annat skoj. Sedan är det så klart Morden i Midsomer som väntar. Sista avsnittet för i sommar, och jag kan knappt vänta tills nästa "period" med avsnitt börjar. Få tv-program håller mig fängslad. Det är ett av dom.
Det finns ett ord som beskriver hela vår helg däruppe. Regn. Det regnade.Och regnade. Och sedan kom det lite mer regn. Så sjukt tråkigt. Men vi hade väl det rätt bra ändå, min dator blev en livräddare och vi såg på film i stort sett dygnet runt. Med vissa avbrott, som för mat, tex. Skäms lite över mig själv när jag säger att jag inte tagit ett enda kort där uppe, men jag skyller på regnet.
Sedan lyckades jag skriva lite med. Fortsätter en hel del på Unreasonable and Irrevocable, eftersom jag har som mål att den ska vara färdigskriven när skolan börjar. Målet är också att den ska nå över 100 sidor. Just nu, ligger den på ca. 60, så det är en bit kvar. Men det känns som om båda mina mål kommer lyckas.
Ett litet utdrag:
Efter att jag fått min nyfikenhet stillad, försjönk vi båda i en lugn tystnad. Vi satte på ytterligare en film, men jag tror inte någon av oss egentligen tittade på den. Filmen var en illusion för att dölja hur mycket vi båda hade att tänka på. Jag kunde inte låta bli, min vana trogen, att skjuta undan det jag nyss fått veta och istället fundera lite över Kevin och Drew. Vad gjorde de egentligen? Min nyfikenhet hade alltid fått människor runt mig att skaka på huvudet, samtidigt som den fick mig att bli rastlös över alla saker jag inte visste. Det riktigt kliade i mig över att få veta vad de gjorde. Samtidigt visste jag ju att det var deras ensak, vad de gjorde på sina kvällar ute, fria från Cloe och mig. Jag suckade tyst för mig själv, och Cloe gav mig en blick. Tydligen var jag mer högljudd än jag trodde. Jag sköt undan resten av tankarna för en stund och försökte koncentrera mig på filmen. Det fungerade inte, snart var de tillbaka med oroväckande fart. De virvlade runt, gjorde mig förvirrad. Allt som hänt, alla minnesbilder flöt runt som ett gigantiskt bildspel inuti mitt huvud, när jag försökte få ordning på det som hänt och det som skulle hända.
Ska väl leka lite med olika saker på datorn ikväll, kanske några fler sidor på någon novell, eller något annat skoj. Sedan är det så klart Morden i Midsomer som väntar. Sista avsnittet för i sommar, och jag kan knappt vänta tills nästa "period" med avsnitt börjar. Få tv-program håller mig fängslad. Det är ett av dom.
Kommentarer
Trackback