För en vecka sedan tränade vi igen, jag och Rosis. Det gick minst lika bra som gången innan, om inte snäppet bättre. P hoppade upp en stund i slutet för att se hur hon beter sig lite, och jag kunde inte låta bli att stå och tänka "Fasen, vad snygg häst jag har ibland. " Det bästa av allt? Jag börjar kunna plocka fram den hästen på egen hand.

Det roligaste var nog annars att hon tyckte det hänt en hel del på bara drygt 1½ vecka, jag hade lättare att få till det här "mellan hjälperna" och, jag lärde mig rida öppnor på 10 min. Mycket nytt!

Något annat som är väldigt roligt är att min medryttare E leker på egen hand med Rosis. Häromdagen fick jag reda på att hon suttit och gjort enkla byten med henne, helt utan problem. Känns himla bra, eftersom jag inte kan det( eller spec mycket annat "mer avancerat"), men hästen får ändå utvecklas och bli mer utbildad, så kan jag komma efter i min egen takt.

Och om en vecka ska Rosa och E tävla. Km i hoppning, på E's ridklubb. Självklart ska jag med och kolla och heja. Den ni!