I helgen passade jag på att hälsa på hemma hos J. Blev också en tur till hennes häst, då jag dels ville se hennes nya stall, dels skulle vi ut på tur.

I stallet fanns nämligen en liten häst som jag kunde få låna. Sveriges suraste, visade det sig, som försökte bita mig det första hon gjorde. Hennes föl var betydligt sötare, så det vägde upp en del, haha.

Lady som hon hette högg i luften, sparkade efter borsten och hade nog helst av allt velat bita lite på J's Happy att döma av de bakåtstrukna öronen och blängande på honom. Men så fort jag tränsat, så var hon en annan häst. Öronen framåt och jag hann knappt upp på hästen, innan vi skulle iväg.

Det är anledningen till att jag tycker det är roligt att pyssla med och rida hästar som inte rids så ofta, eller så mycket som de skulle vilja. Glädjen hos dem när de inser att de får vara med och göra något roligt. Att få se de där spetsade öronen och hur hela hästen lyser upp och känna hur hästen bara vill gå framåt, framåt och framåt och aldrig gå hem.

I vilket fall gick det bra med lilla Lady, barbacka och att gå ifrån fölisen och allt. Dessutom var det himla kul att träffa J, för det blir ju inte så ofta när jag bor där jag bor..